Detta arbete belyser Pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på Pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur Pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Detta examensarbete belyser Pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om Pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till Pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan.Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna.Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

I förskolan har matematiken varit olika framträdande genom historien. Idag kan matematiken sägas vara i fokus, med stöd i både läroplan och forskning. Studiens syfte är att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfällen i förskolans kontext. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framträder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgångspunkter.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att pedagoger är deltagande i leken.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i leken. Tids- och utrymmesmässigt är leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid Pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid Pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd aktivitet.